Musik med kulturella inslag bär sig sällan till att bli någon framgång att försöka korsa dessa stilar brukar sällan bli något bra äktenskap. Då att försöka sjunga om kultur och deras redskap rimmar väldigt illa. Musik ska komma från sin skäl och komma från egna personliga vibbar där man vill framföra det man känner för. Det är då som man blir fundersam över hur vissa ändå lyckats överleva i branschen eftersom de just har sysslat med denna blandning och det främsta exemplet jag kommer på är Diggilo gänget som varje sommar reser runt i Sverige med sin turné och bjuder på en blandning av både musik humor skratt och kultur där alla få sin del av kakan. De sätter nytt publikrekord varje år och pappan bakom detta Lasse Holm var inte han någon form av lokal kulturskribent i unga år innan han blev musiker. Den uppgifter får ni ta med en nypa salt eftersom den inte är bekräftad utan bara litet vippande från min sida. Till sist ni som inte har sett denna föreställning vill jag varmt rekommendera den för den är riktigt bra.

På tv kan man se mycket om kultur och andra nyheter som speglar detta ut oilka synvinklar. Kobra, Kulturnyheterna och Babel är bara några som kan man se. Detta är i mångt och mycket likartade program som belyser samma teman och inriktningar

De hade räckt om det bara hade funnits ett program för oss licensbetalare och är det något jag saknar är det en musikalisk motsvarighet där ett inriktat program bara koncentrerade sig på musik och kommande evenemang som har anknytning med musik och andra detaljer som rör ämnet.

Vi i svensk television har som ofta inte detta breda intresset att satsa på denna typ av program och i våra reklamkanaler hittar jag inte mycket heller och det enda jag kan komma på är att just kulturnyheterna tar upp det musikaliska temat med jämna mellanrum, men det är inte ofta. Därför saknar jag ett program som kan belysa detta i en mer konkret och trovärdig tappning.

En av våra stora svenska grupper som vi haft är Ebba Grön. Jag hade förmånen att se den live på Slottsruinen i Borgholm sommaren 1983 när de var som störts. En konsert som var magisk. Kultur, punk, rockmusik och ett obeskrivligt tryck blandat med en publik som gav allt under 95 minuter. Att detta Rågsvedsband skulle få sådant utrymme och bli så stora berodde mycket på sångaren och låtskrivaren Joakim Thåström som med sin egna råa stil vågade utmana de etablerade i samhället med texter och musik som ifrågasatte mycket och påpekade felaktigtheter både bland politiker och i kulturella kretsar och bandet blev snabbt ett begrepp som både ingav respekt och en tro på framtiden där unga vågade säga ifrån. Jag har sett en del bra konserter under åren, men få slår denna kväll i juli 1983 och tack för den musik som ni gav oss en gång Ebba Grön.

Sitter på min stol på jobbet och bloggar. Den bloggen handlar om musik och kultur. Då i bakgrunden hör jag denna vackra röst på Spotify. Sonja Aldén frågan om det finns någon vackrare röst att lyssna till. Min favorit är hon i alla fall och därför efter ett kort uppehåll där jag bara suttit och njutit av den musik som spelas och den röst hon sjunger så fortsätter jag att skriva och kommer osökt in på henne och frågan är om hon platsar under detta kriterium där musik ska blandas med kultur.

Ärligt talat är det ointressant för musik som musik och därför kan jag inte lämna henne utanför och vill därför hylla denna unga kvinna endast 33 år som blev mamma tidigare i maj och där vill jag bara säga ett enda stort grattis. Inger sjunger så vackert som du Sonja och jag, frugan och våra döttrar hade förmånen och se dig sommaren 2007 i Hoglands Park  i Karlskrona tillsammans med Måns Zelmerlöf.

Ett minne för livet jag lovar och till sist var frågan om hon platsar och självklart gör hon det. I mitt musikliv kommer det alltid finnas en plats för dig Sonja.

Annorlunda musik som vi sällan hör här hemma, varför inte uppleva det på plats. Nu finns det en sådan möjlighet genom Swed-Asia Travel som förmedlar musikkontakter och olika former av musikstudier i Indien. Dessa speciella besöken är också helt efter kundens eget önskemål och vad det är han/hon vill se och höra och eventuellt även prova på. Detta är ett alldeles utmärkt initiativ för de som vill vidga sitt musikaliska intresse och komma ut i världen. Det finns heller ingen begränsande tid på hur länge du måste stanna, det avgör du helt själv och du kommer även få hjälp av inhemsk personal inledningsvis så att du kommer på plats och känner dig hemma. Nu kan man även gör dessa resor till andra länder som Nepal och Tibet och målsättningen är att inom kort ska hela Sydostasien ingå i detta tema resor där musiken ska stå i centrum.

Det var med stor glädje jag fick reda på att jag skulle få en chans att se Kebnekajse.

Detta stilbildande progg band från tidigt -70 tal har varit stilbildande spelmansmusik och ”hårdrockstappning” Kebnekajse var från början ett hårdrocksband som mer eller mindre av en slump ramlade in på folkmusikens oländiga terräng.Den ursprungliga uppsättningen av Kebnekajse splittrades redan 1978 men gjorde en återföreningsspelning på Gärdet 1998. Denns spelning gav mersmak och under 2001 började de repa igen och de har i skrivande stund hunnit med att släppa två nya skivor.

Jag ser verkligen fram emot att se ett band som för mig gett folkmusiken ett ansikte. Jag önskade bara att min döde far hade kunnat följa med mig men jag hoppas han ser dom bra ändå .

Ibland kan kultur vara väldigt utmanande och svår att ta till sig. Men jag gillar det, kultur/konst/musik får gärna vara svår. Alla ska inte gilla allt.

En bekant gav mig ett väldigt intressant tips på musik härom dagen. Svartediket. Det är något så ovanligt som en norskt Black Metal musikal. Jag är normalt sett inte förtjust i Black Metal men Svartediket gav mersmak. Jag vet inte riktigt själv vad det beror på? Är det blandningen av oerhört vackra folkmusikstycken och extrem Black Metal, de obehagliga texterna med en historisk bakrund eller blandningen av kärlek, sorg och ondska?

Alla borde ge dem en chans och lyssna på deras skiva en gång, är det inget för er är det bara att lägga den till handlingarna och gå vidare. Men för er som liksom jag fann något speciellt i musiken så kommer den ge mycket mer.

Du som älskar musik i alla olika former och vill utvecklas om det handlar om instrument kör eller solosång, tveka inte och försök att nå så långt du kan. Försök hitta din musikaliska ådra som visar dig vägen till den musik/sångstil som passar dig bäst.

Jag är själv lång ifrån något musikaliskt geni eller ens nära det lilla förstadie som är bra att ha om man vill nå lite längre än övriga, men det hindrar inte mig att sjunga framför teven till allsången på Skansen eller Så ska det låta. Alla har vi i någon form denna ådra med grunder till musik och sång och vi borde våga använda den mer även att det kanske inte låter lika bra som när Tommy Nilsson eller när Tommy Körberg sjunger.

Jag skäms åtminstone inte och brukar ta fram min ådra ibland, men när jag använder den för mycket när vi i familjen är ute och kör då brukar döttrarna protestera och när det blivit tyst tar de fram sina egna musikaliska ådrar och har man inte mage att säga till dem att vara tyst.

Många som vill minnas och gå tillbaka till en tid då det mycket var gammaldags det vet vi och det finns tillfällen när många utnyttjar detta. Vi har till exempel exemplar av äppelodlare som gått tillbaka till den gamla konsten, sedan vill många idag lyfta fram en gammaldags julmarknad och fira julen som den var för. Ett tredje exempel är en gammaldags kultur, en kultur där man delade mycket mer på det man hade tillsammans. Orsa spelmän och deras musik, första maj demonstrationerna och mycket annat. Denna förekomst av en form som ska oss tillbaka till en tid då bensinen kostade 1,20 och mjölken 45 öre. Det är inget som jag vill fördjupa mig i. Själva formen för de som vill minnas, de har jag den djupaste respekt för fast jag skulle aldrig få för mig att se tillbaka till en tid då musik och kultur handlade mycket om kalla kriget och motsättningar mellan stormakter. Jag vill leva i nuet, men det behöver ju inte innebära att jag har det bättre än vad de som levde som familjer för 40 -50 år sedan hade det.

Att kultur ofta kan stjälpa stora lass är ingen nyhet. Kultur har också en djup förankring kring många av våra lagar och som ger en hel del makt. Sedan har vi dessa kulturella dimensionerna Dimensioner som särar på olika begrepp och som ställer oss mot varnadra i olika sammanhang

Individuell eller flera, Lång mot kort i samhället idag, Liten mot stor och då talar vi om den makt vi kan utöva, Maskulin mot feminin där manliga och kvinnliga värden står mot varandra. Denna typ av kulturella dimensioner hittar vi på nästan alla platser på vår jord.

Annars är det regler och färdiga lagar som styr vårt samhälle idag och det har blivit en större acceptans mellan makt och könsfördelning även om vi fortfarande har undantag som lever i någon form av eget liv med sitt styre.

Där det dock är en demokrati som frodas, där har den kulturella statusen ökat och fördelningen mellan dessa klasserna har också minskat.